Om man ändå hade det där facit i hand, en spåkula med vedertagen trovärdighet eller en backspegel som redan nu ser, vad jag inte vet..
Kroppen frodas av välbehag, med den kost och träning som den nu får var dag. Ni vet hur man på naturprogram kan få se en växt blomma genom att filmen spolas fram snabbare än vad som är normalt – den känslan av utveckling har jag nu i kroppen och givetvis känns det mer än toppen.
Knoppen däremot sliter med frågeställningar utifrån anammade men ännu ej genomförda beslut och vet snart varken in…eller ut. Mitt sinne har en kontrovers med två skilda läger och motsättningar som irriterar och tär. Rätt eller fel, antar att den som lever får se…men jag skulle redan nu vilja lämna detta utmanande spel.
Den ena sidan om fronten säger åt mig att skärpa till mig och vara tacksam för det jag har medan den andra sidan, som attackerar från sin skyttegrav, utmanar med högt ställda krav.
Tar nu dag för dag och lever här och nu..men mitt emellan mina beslut. Ivrigt viftar jag med vit flagg och ber om eldupphör – men egentligen önskar jag att en utav sidorna ska ta kål på den andra och att någon min bön om sinnesfrid hör..